Fred och Cajsta Stina Åkerström i Docksta 1979

Det svåra att vara dotter till Fred
Det var kanske inte tydligt för människorna som stod mitt i perioden, men i efterhand vet vi att 60-talets svenska trubadurvåg var någonting mycket märkvärdigt.

Fred och CajsaStina Åkerström i Docksta 1979. Bilden från Örnsköldsviks Allehanda som han då gav sin kanske mest öppenhjärtiga intervju till. Foto: Nisse Anundby
I centrum för denna kreativa explosion stod Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström.
I CajsaStina Åkerströms fina och vemodiga uppväxtskildring "Du och jag, farsan" är det tydligt att Fred Åkerström hade svårt att njuta av sin roll. Han slets av självtvivel och ångest.
Cajsa-Stina Åkerström har ärvt en hel del av detta. Hon har jagats av ångestkänslor genom livet. Arvet kommer också från mamman. "Ni var båda två revolterande, främmande fåglar i era föräldrars och syskons ögon...Du älskade vildheten och galenskapen i mammas brinnande, blåklintsblå ögon" skriver hon.
Fred Åkerström var en usel pappa. Det finns flera episoder i Cajsa-Stina Åkerströms bok som belyser detta med nattsvart tydlighet.
En gång när hennes far fått en ny kvinna, som hade en son, skrattar hon åt en pojke som ramlat på en lekplats. Helt plötsligt ligger hon själv i gruset, med blodiga knän. Bakom henne står den sparkande pappan, hans nya fru och hennes åttaåriga son och storskrattar rått.
Fred hade själv haft en svår barndom. Som barn drabbades han av en ansiktsinfektion i barndomen, som lämnade efter sig ett lite speciellt utseende. Hans far behandlade honom därefter med förakt och kyla. Freds far var psykopat eller sadist.
CajsaStina Åkerström återger dock långa stycken ur en slags minnesbok som hon hittat efter sin farfar. Han hade själv en mycket svår barndom.
Fred Åkerström drack, ofta och mycket. Historierna om Freds supande kan bara jämföras med historierna om Cornelis supande. Fred missbrukade även sömnmedel.
Fred Åkerströms namn var den store uttolkaren av Carl Michael Bellman. Hans tolkningar av Fredmans epistlar kommer förmodligen aldrig att överträffas.
Han fick också filmroller. 1979 spelade han in tevepjäsen "Mörker och blåbärsris" (efter dåvarande ångermanlänningen Kerstin Ekmans roman) i Örnsköldsvik. Under inspelningsperioden - de bodde i Docksta - var han inne i en vit och mer eftertänksam period.
CajsaStina Åkerström nämner särskilt den intervju som ÖA gjorde den gången, när han öppnade sig ovanligt mycket, och berättade om det svåra i sitt liv.
Docksta var också platsen för en av hans sista konserter, på Skule Visfestival. Han lyckades den sommaren 1985 genomföra en turné trots att han i praktiken var döende i en hjärtmuskelinflammation. Han var 48 år gammal när han dog.
Pratet gick, efter hans död, om att han uppträtt berusat under den turnén. Men så var det troligen inte, det var sjukdomen som fick honom att verka berusad.
Boken avslutas med ett antal efterlämnade dikter och utkast av Fred Åkerström.
CajsaStina Åkerström är egentligen arkeolog men slog igenom med låten "Fråga stjärnorna" från det starka och uppmärksammade debutalbumet "CajsaStina" 1994.
Hon är fortfarande aktiv som musiker men håller sig nu på en lugnare nivå.
Du och jag, farsan
CajsaStina Åkerström